.jpg&h=75&w=135&zc=1&q=90)
.jpg&h=75&w=135&zc=1&q=90)
.jpg&h=75&w=135&zc=1&q=90)
Blir ditt barn mobbat?
Postad den 26. Aug, 2009 av admin i Uppfostran
Det kan finnas problem ditt barn bär på egen hand. Du som pappa kan ibland vara den sista som får veta hur ditt barn mår i skolan eller på fritiden. Det är inte säkert att problemen märks i hemmet.
Klart är dock att långvarig mobbning/mobbing sätter spår och att inget barn ska behöva vara mobbad. Speciellt inte i en miljö där barnen ska vara under vuxnas beskydd. Mobbning uppstår i många grupperingar av barn och ofta kan den hittas om de vuxna är uppmärksamma.
Stora undersökningar i Sverige visar att minst 15% av grundskoleeleverna är inblandade i mobbing med en viss regelbundenhet, som offer eller som mobbare. Skolan har ett viktigt ansvar i att se till att inga av skolans elever utsätts för mobbning varken på eller utanför skolans område. Du som enskild förälder har också ett ansvar i att vara medveten om hur vanligt det är med olika former av mobbing i skolmiljö, och göra det du kan för att motverka detta.
Ska jag som förälder till ett mobbat barn ta direktkontakt med mobbares föräldrar?
Att själva konfrontera de mobbande barnens föräldrar är något som avråds! Att någon säger att ens barn är en mobbare ger ofta en mild chock – vilket leder till förvirring – som övergår till förnekelse och att man går in i försvar av sitt barn, och kanske skyller på skola och andra barn. Att gå den vägen gör mobbingsproblemet svårare att lösa.
- Mobbing sker där vuxna har svårt att upptäcka den, t.ex. i korridorer eller omklädningsrum.
- Metoderna består ofta av kränkningar, fysiska övergrepp, pikar, utfrysning, öknamn, och utstötning ur gemenskapen. Den som blir mobbad råkar ofta ut för olika slags ”skämt”.
- Mobbad är den som upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.
- Tiden kan vara från några veckor till flera månader och ibland år. Enstaka trakasserier är inte mobbing. Det är vanligast att mobbingen äger rum inom klassen.
Vilka tecken ska man titta efter för att se om ens barn är mobbat? Och brukar barn berätta hemma?
Det är vanligt att mobbing skapar helt irrationella skuldkänslor hos offret, som därför sällan berättar om det som hänt. Det är till och med fullt troligt att barnet svarar helt nekande vid direkta frågor om ämnet. Därför är det självklart extra viktigt att du som förälder har ögonen öppna.
Om du kollar efter tecken kan det ofta vara flera tecken av följande, sammantagna, som du bör vara uppmärksam på hos ditt barn:
- få – eller inga – kamrater
- trasiga eller nedsmutsade kläder
- nedstämdhet
- kludd, förstört eller sönderrivet i skolböckerna
- en ovilja att berätta om skolan, försök att byta ämne
- huvudvärk, vilket kan bero på stress och spändhet
- magvärk, speciellt på morgnarna
- en ovilja att gå till skolan, när det finns chans att slippa
- blåmärken på kroppen
Känner du igen tecknen? Om barnet inte blir mobbat så kan du nog vara säker på att det är något som händer i eller efter skolan, och du bör ta reda på vad detta är.
Vad ska man göra:
Kontakta klassföreståndare (skolsköterska, rektor eller annan vuxen på skolan) Följ upp och säkerställ att de omedelbart påbörjar behandlingsarbetet. Finns det ingen färdig , förberedd handlingsplan i denna viktiga fråga – låt det bli ditt jobb att driva fram en sådan handlingsplan.
Hur ser du på mobbing? Vad ska skolan göra? Vad gör man som förälder om man upptäcker att sitt egna barn mobbar andra barn?
Man känner sig förlorad, Först mobbas barnet och sedan ignorerar man föräldrarna. Det är inte ofta föräldrar får rätt mot skola och kommun. Och har ditt bar ett handikapp så är det förödande.När allt går fel och du blir förloraren. man kan inte skydda sitt barn. http://www.feliciasliv.se
Just det, man känner sig förlorad och hjälplös. Jag har i två år drivit ett mobbningsärende som inbegriper ett flertal familjer där barnen blivit utsatta, och där den värsta kränkningen är att skolan inte agerar resolut.
Det är jätteviktigt att man ställer krav på skolan, och det är jätteviktigt att anmäla till BEO om skolan inte stoppar mobbningen. När det gäller handlingsplan, som det skrivs om i artikeln ovan, så ska varje skola ha en likabehandlingsplan, och Du ska ha varit med att upprätta den.
Sedan finns olika verktyg om barnet inte mår bra i skolan, det ena är Elevvårdskonferensen där olika funktioner i skolan samlas omkring Ditt barns behov, och det andra är Åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet är en lagstadgad rätt till stöd för barnet. Barnets skyldighet att gå i skolan måste vara balanserat mot rätten till trygghet i skolan, och en meningsfull skolgång.
När det gäller mobbningen, så har man kanske ett mobbningsteam som utreder och agerar, och där är det viktigt att alla möten dokumenteras, vad man kommer överens om och vem som gör vad. och Du har rätt till insyn. Köp inget skitsnack om skolsekretess. Är det känsliga uppgifter ska skolan göra sekretessprövning.
Upphör inte kränkningarna omedelbart, anmäl.
Sedan när man sitter med ett barn som blivit utsatt, så vill inte barnet vara till besvär. Man kan tro att det ordnar sig nästa månad, att det kan kännas bättre att gå till skolan. Det är ofta inte så. Istället befinner man sig i början på en lång utförsbacke som man inte kan se slutet på, och barnets försäkran att det är okay, och vår benägenhet att tro det, får smäll efter smäll. Detta skriver jag för att i många barnförsäkringar, finns kravet på att vårdbidrag skall ha utgått för att försäkringen skall gälla. Det är alltså viktigt att redan i början på utförsbacken ta kontakt med läkare, och ha en noga överblick över situationen. Sök vårdbidrag på en gång om Du behöver vara hemma med ditt barn.
Dessutom: Det finns en trend att diagnostisera barn med ADHD, och då ska man komma ihåg att posttraumatisk stress som kan uppstå vid mobbning, kan ge samma symptom.
Tänk inte ”han/hon kan väl bjuda till lite själv också”, utan lyssna och lita förbehållslöst på Ditt barns upplevelse.
Efter att jag skrivit mitt svar gick jag in på Feliciasliv.se. Jag är hemskt ledsen Anneli. Det är en avgrund….