Om ditt barn talar osanning
Postad den 24. Aug, 2009 av admin i Uppfostran
Forskning visar att de yngsta barnen inte förstår skillnad på sanning och osanning, eller verklighet och en påhittad verklighet. Ofta först när de närmar sig skolåldern förstår barnet skillnaden.
Men vad gör man när barnet ändå har en tendens att vinkla på sanningen, fast de passerat skolstart åldersmässigt? Faktum är att denna typ av beteende kan vara ett tecken på bra saker. Vissa menar att barn med högre IQ ibland har en större tendens att ljuga än andra barn. Och att den fantasifulla retoriken kan ha samband med god social kompetens senare i tonåren. Så kan det kanske vara.
Vi menar dock att du ska göra skillnad på om ditt barn ljuger när du frågar något, eller om ditt barn använder fantasifull retorik (för egen vinning skull kanske) – av vilka det senare är det vi menar att du inte behöver oroa dig för.
Naturligtvis är inte alla retoriska lögner helt vita och av sådan art att du kan skratta bort dem, men gör skillnad på vad lögnen handlar om. Handlar det om att barnet faktiskt fick minst ur godispåsen och inte alls åt den där sista biten utan vill ha en ny? Eller handlar det om att det inte alls är barnet som repat bilen och slängt sönder en ruta på baksidan av huset, – fast fotstegen löper raka vägen till barnets rum..?
Du vill lära ditt barn grundläggande värden som pålitlighet och ärlighet. Genom att förstå, se och veta vilka typer av osanningar ditt barn berättar, och varför, kan du vägleda ditt barn mot den nivå av ärlighet som är lämpliga för barnets ålder. Om du ska lyckas med det måste du lyssna, och ha tålamod genom olika perioder i barnets liv.
En smart pappa är bra på att lyssna
Det vi kallar fantasifull retorik kan du släppa igenom, att skruva lite på sanningen och få lite mer pengar när man ska cykla ut med kompisarna är en förhandlingssituation som ni kan öva på båda två genom åren.
Glöm inte dina nyckelord för bra farsor;
- Respekt – respektera och lyssna på ditt barn, alltid, även om barnet ljuger
- Tålamod – kanske du blir arg och vill avbryta, men lyssna istället och ställ följdfrågor
Genom att vara en lugn och stabil pappa gör du dina barn så trygga att de aldrig behöver ljuga.
Hur gör du, vad tycker du är viktigt i frågan?

Att våga vara ärlig,att våga ta ansvar!
Jag ger alltid min son beröm när han är duktig,artig,hjälpsam eller ärlig.
Ordspråket:
”Ärlighet varar längst”
Tycker jag att man gott kan föra vidare till barnet,så att barnet tidigt bereds möjlighet att lära sig att ärlighet lönar sig.
Ärlighet är ju en av de grundläggande stötte stenarna för barnets egen framtid.
Att våga vara ärlig,att våga ta ansvar är viktigt.
Mvh
Anton
Mycket bra sagt! Håller helt och hållet med!
Om min son gjort något som han vet är fel (då det kan vara lätt att mörka eller ta till ”vita” lögner) och han väljer att komma till mig och berätta det, då får han massor med beröm, sen tar vi hand om ”olyckan” tillsammans. Det märks att han växer av det, och jag får tillfälle att öva mitt tålamod!