Klart är dock att långvarig mobbning/mobbing sätter spår och att inget barn ska behöva vara mobbad. Speciellt inte i en miljö där barnen ska vara under vuxnas beskydd. Mobbning uppstår i många grupperingar av barn och ofta kan den hittas om de vuxna är uppmärksamma.

Stora undersökningar i Sverige visar att minst 15% av grundskoleeleverna är inblandade i mobbing med en viss regelbundenhet, som offer eller som mobbare. Skolan har ett viktigt ansvar i att se till att inga av skolans elever utsätts för mobbning varken på eller utanför skolans område. Du som enskild förälder har också ett ansvar i att vara medveten om hur vanligt det är med olika former av mobbing i skolmiljö, och göra det du kan för att motverka detta.

Ska jag som förälder till ett mobbat barn ta direktkontakt med mobbares föräldrar?

Att själva konfrontera de mobbande barnens föräldrar är något som avråds! Att någon säger att ens barn är en mobbare ger ofta en mild chock – vilket leder till förvirring – som övergår till förnekelse och att man går in i försvar av sitt barn, och kanske skyller på skola och andra barn. Att gå den vägen gör mobbingsproblemet svårare att lösa.

• Mobbing sker där vuxna har svårt att upptäcka den, t.ex. i korridorer eller omklädningsrum.
• Metoderna består ofta av kränkningar, fysiska övergrepp, pikar, utfrysning, öknamn, och utstötning ur gemenskapen. Den som blir mobbad råkar ofta ut för olika slags ”skämt”.
• Mobbad är den som upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer.
• Tiden kan vara från några veckor till flera månader och ibland år. Enstaka trakasserier är inte mobbing. Det är vanligast att mobbingen äger rum inom klassen.

Vilka tecken ska man titta efter för att se om ens barn är mobbat? Och brukar barn berätta hemma?

Det är vanligt att mobbing skapar helt irrationella skuldkänslor hos offret, som därför sällan berättar om det som hänt. Det är till och med fullt troligt att barnet svarar helt nekande vid direkta frågor om ämnet. Därför är det självklart extra viktigt att du som förälder har ögonen öppna.

Om du kollar efter tecken kan det ofta vara flera tecken av följande, sammantagna, som du bör vara uppmärksam på hos ditt barn:

• få – eller inga – kamrater
• trasiga eller nedsmutsade kläder
• nedstämdhet
• kludd, förstört eller sönderrivet i skolböckerna
• en ovilja att berätta om skolan, försök att byta ämne
• huvudvärk, vilket kan bero på stress och spändhet
• magvärk, speciellt på morgnarna
• en ovilja att gå till skolan, när det finns chans att slippa
• blåmärken på kroppen

Känner du igen tecknen? Om barnet inte blir mobbat så kan du nog vara säker på att det är något som händer i eller efter skolan, och du bör ta reda på vad detta är.

Vad ska man göra:

Kontakta klassföreståndare (skolsköterska, rektor eller annan vuxen på skolan) Följ upp och säkerställ att de omedelbart påbörjar behandlingsarbetet. Finns det ingen färdig , förberedd handlingsplan i denna viktiga fråga – låt det bli ditt jobb att driva fram en sådan handlingsplan.

Hur ser du på mobbing? Vad ska skolan göra? Vad gör man som förälder om man upptäcker att sitt egna barn mobbar andra barn?

Man kan ofta se på ögonen om en elev har sovit för lite. Mörka ringar under ögonen, svullnad eller röda kisiga ögon är vanliga tecken. Andra tecken är att barnet stödjer huvudet i händerna, gäspar, har ett trött kroppsspråk, och kanske halvligger vid tillfälle.

Fler tecken:

• Svårt att koncentrera sig, även inom områden de intresseras av
• Svårt att lyssna uppmärksamt och minnas det som sagts
• Ger ett ointresserat intryck
• Lättirriterad, eller motsatsen, inga reaktioner alls
  

Ett barn behöver 8-10 timmars sömn. Det kan vara lättare att få barnet att somna om det får varva ner timmen innan sömngående, kvällsfika, läsning, en DVD film. Undvik att låta barnen spela dataspel eller något liknande som fungerar aktiverande timmarna innan sömngående. Dataspel kan tyckas vara en bra barnvakt när du själv har en del att stå i innan du själv ska göra kväller. Men du kan säkert komma på mer rogivande barnvakter än så. Om du lyckas få barnet att läsa istället som vana inför sömnen har du kommit långt. Fixa bra böcker, ställ frågor om boken dagen efter och belöna med nåt extra då du märker att läsningen rullar på. Samma belöningar kan du ge vid läxläsning. Få saker kan ge så stor kunskap, ordförråd, verbalitet och logiskt tänkande som läsning, speciellt i den åldern.

Konsekvenser vid för lite sömn kontra rätt sömn:

Det är i sömnen det händer. Både kroppen och hjärnan återhämtar sig under sömnen. Vita blodkroppar skapas. Immunförsvaret repareras och är starkt nog att bekämpa förkylningar och infektioner. Tillväxthormon utsöndras och repareras och bygger kroppen .

Man kan lugnt påstå att om ditt barn sover få lite så har de inte samma chans att tillgodogöra sig skolan, andra aktiviteter eller träning.

Du tycker naturligtvis att han borde veta bättre, men ge ditt barn en chans att förklara. Barn i den här åldern är ofta ärliga när de blir frågade direkt i samband med händelsen, så lyssna på barnets förklaring.

Denna åldersgrupp har en medfödd känsla för rättvisa. Du kan förklara att stjäla faktiskt sårar människor – inklusive honom själv på sikt, som riskerar förlora en vän.

Förklara reglerna: att stjäla något – är inte ok. Vid en sådan här engångsföreteelse kan du låta det räcka med en varning, samt att han får gå tillbaka med leksaken, men du bör ge någon typ av restriktion om det händer igen.

Titta närmare: Om detta händer ofta, tala med din läkare: ADHD, humörstörningar, eller andra problem kan vara att något att undersöka.

Men vad gör man när barnet ändå har en tendens att vinkla på sanningen, fast de passerat skolstart åldersmässigt? Faktum är att denna typ av beteende kan vara ett tecken på bra saker. Vissa menar att barn med högre IQ ibland har en större tendens att ljuga än andra barn. Och att den fantasifulla retoriken kan ha samband med god social kompetens senare i tonåren. Så kan det kanske vara.

Vi menar dock att du ska göra skillnad på om ditt barn ljuger när du frågar något, eller om ditt barn använder fantasifull retorik (för egen vinning skull kanske) – av vilka det senare är det vi menar att du inte behöver oroa dig för.

Naturligtvis är inte alla retoriska lögner helt vita och av sådan art att du kan skratta bort dem, men gör skillnad på vad lögnen handlar om. Handlar det om att barnet faktiskt fick minst ur godispåsen och inte alls åt den där sista biten utan vill ha en ny? Eller handlar det om att det inte alls är barnet som repat bilen och slängt sönder en ruta på baksidan av huset, – fast fotstegen löper raka vägen till barnets rum..?

Du vill lära ditt barn grundläggande värden som pålitlighet och ärlighet. Genom att förstå, se och veta vilka typer av osanningar ditt barn berättar, och varför, kan du vägleda ditt barn mot den nivå av ärlighet som är lämpliga för barnets ålder. Om du ska lyckas med det måste du lyssna, och ha tålamod genom olika perioder i barnets liv.

En smart pappa är bra på att lyssna

Det vi kallar fantasifull retorik kan du släppa igenom, att skruva lite på sanningen och få lite mer pengar när man ska cykla ut med kompisarna är en förhandlingssituation som ni kan öva på båda två genom åren.

Glöm inte dina nyckelord för bra farsor;

• Respekt – respektera och lyssna på ditt barn, alltid, även om barnet ljuger
• Tålamod – kanske du blir arg och vill avbryta, men lyssna istället och ställ följdfrågor

Genom att vara en lugn och stabil pappa gör du dina barn så trygga att de aldrig behöver ljuga.

Hur gör du, vad tycker du är viktigt i frågan?